24 december 2014, Julafton

*Trigger varning*

Den 24 december 2012, kollade jag på julmaten, julgodiset, allt som skulle åka ner i min mage, som om det var min största fiende. Jag spenderade mer tid inne på toaletten gråtandes med fingrarna ner i halsen, än vad jag gjorde med min egna familj. Jag försökte dölja det. Jag hatade mig själv, så jag åt, en, två, tre knäck, sen vägrade jag.
Jag spenderade mestandels tid på mitt rum med en film på datorn än med min familj på nedervåningen, på nedervåningen fanns det mat, och godis, och allt jag inte ville ha, där uppe fanns det bara jag, min dator och en bra film. Jag mådde så himla dåligt den julen. Jag var inte mig själv den julen. Jag grät och bråkade och var arg hela tiden, jag lät mitt humör gå över alla andra, jag var sjuk.
Jag gick ner 5 kilo den julen. 

Den 24 december 2013, kollade jag runt i vår nya lägenhet och kände bara ren hat, vad gör jag här, detta är inte rätt. Jag mådde så innerligt dåligt den julen, allt var en fasad och jag grät när ingen såg, jag låtsades vara glad över att familjen var samlad, även fast mina föräldrar var nyskiljda, men på kvällen när vi valde att kolla på "the perks of being a wallflower" istället för en tradionell julfilm, så grät jag, inte för att filmen var sorglig, utan för att jag mådde så innerligt dåligt. Jag fick ett sms den dagen som fick hela min värld att vändas upp och ner och jag kunde inte sitta med min familj utan att behöva gråta. På julafton förra året ville jag ta mitt egna liv, och jag var inte långt ifrån det heller.
När alla sov, då grät jag, jag blödde, och jag grät ännu mer. Jag ville ta mitt eget liv, jag var sjuk.
Jag vaknade upp med stora röda ärr längs hela armen.

Klockan är just nu 00.23 den 24 december 2014, och jag mår faktiskt helt okej.
Julkänslan tappade jag för några år sedan men för det avskyr jag inte julen, nejdå, det är en omväxling i vardagen.
En tradition som ja, jag tyckte mycket mer om när jag var barn, men som jag uppskattar nu också. Efter att jag såg hur glad mamma var efter konserten vi var på i lördags (vilket var hennes julklapp) insåg jag väl mest att julen inte är om att få saker, men att göra andra glada. 

Jag förstår att julen kommer med mycket stress och oftast familjebråk, believe me, jag vet, många kanske inte har en hel familj, eller ingen alls att fira den med, många har skilda föräldrar, inga föräldrar, dömande föräldrar eller en familj man inte trivs eller kan vara sig själv i, till er vill jag bara säga, hang in there, julen är en kort perios och är snart över. Allt detta ståhej, galenskaper, bråk, tårar och familjefejder, kanske blossas upp under julhelgen, och om du inte vill sitta med din familj och äta julmaten för dem inte är stöttande eller diskriminerar dig för den du är, skit i det, gör något som gör dig glad, fråga någon vän om du kan få tillbringa julen hos dem, många förstår att julen är en knivig situation för många och tar gärna emot någon som har det svårt denna helg.
Jag är glad att jag har en familj som stöttar mig, även fast den inte är hel, även fast bråk uppkommer under all denna stress, även fast jag ibland hellre tyst gråter på mitt rum under julaftonen för jag egentligen inte orkar, så har jag en familj, som älskar mig, och som jag älskar. 
Jag kanske fortfarande är sjuk, men jag mår bättre än vad jag gjorde resterande jular.
Och det hoppas jag ni också gör.
Fan va ni alla är fantastiska, God Jul på er. 



Bella    •     •   http://jennyizabella.blogg.se/

<3










Kom ihåg mig?